Erik Andrén är svenskläraren som tar varje tisdag ledigt för att hinna läsa all den skönlitteratur han vill läsa. 

     Men det har inte alltid varit så. I en intervju med Grillskabladet berättar den före detta läsvägrande fotbollssnubben om läsupplevelsen som fick honom att få upp ögonen för böckernas värld. 

– Jag hade inte varit svensklärare om det inte varit för “American Psycho”, säger 40-åringen om läsupplevelsen som på sätt och vis förändrade hans liv.

Nu för tiden står han varje vardag framför eleverna och försöker sprida läsglädje i egenskap av svensklärare, men när Erik Andrén själv gick i skolan var han själv en av de eleverna som tyckte det här med läsning kändes lite trist. Varje gång hans svensklärare kom med en ny bok som skulle läsas i klassen så suckades det från fotbollskillen Erik Andréns håll, samtidigt som han funderade över hur han skulle kunna hitta genvägar för att slippa läsa. 

– Jag läste inte över huvudtaget i gymnasiet, säger Erik Andrén när Grillskabladet träffar honom över en kaffe i personalrummet på Grillska Gymnasiet Kungsholmen. 

Han utvecklar: 

– Jag kom på strategier för att läsa så få sidor som möjligt i en bok som vi skulle läsa under svenskundervisningen, berättar han. 

På den tiden fanns det mycket annat som intresserade honom mycket mer än att sitta med näsan i en bok. 

– Det var mycket fotboll, men också andra ämnen: matte, fysik, kemi… och så lite fester… och lite tjejer, säger svenskläraren. 

Men någonting har helt klart förändrats sedan dess. Nu arbetar han inte bara som svensklärare utan han arbetar dessutom bara fyra av fem dagar i veckan – allt för att kunna ha tid nog att ägna åt läsningen av nya böcker. Tisdagarna är Andréns lediga dag – och då är det böcker som åker fram. Det är en dag som är vigd för bokläsning för 40-åringen som blivit en riktig bokslukare. 

Så vad var det egentligen som hände? För Grillskabladet berättar Andrén om en läsupplevelse som fick honom att börja älska läsningen. 

– Det började med att själva boken handlade om en snubbe som levde det liv jag skulle vilja leva… Det var mycket fester, mycket brudar, en framgångsrik kille som tjänade mycket pengar… stora muskler, låg fettprocent. Hela idealpaketet, berättar Andrén och fortsätter:

– Sedan märker man långsamt att… den här människan saknar ju något. Den här personen är sjuk. Och sedan utkristalliserar det sig under romanens gång vilket sätt han är sjuk på. Det var häftigt: hur romanen gick från friskt jag-ideal till fullblodspsykopat, säger Erik Andrén. 

Berättelsen han talar om? “American Psycho” av Bret Easton Ellis. Bästsäljaren från 1991 är berättelsen om den unge bankmannen Patrick Bateman som har precis allt: snygghet, rikedom och intelligens. Författaren Bret Easton Ellis skriver fram en romankaraktär som bakom den perfekta fasaden, där Bateman arbetar framgångsrikt på sin pappas investmentbank i New York, har väldigt mörka hemligheter. I hemlighet bedriver den 27-årige huvudkaraktären nämligen en parallell karriär som skoningslös seriemördare, mitt bland all lyx och flärd.

– Det häftiga är ju den där totala empatilösheten. Han har bara två känslor: girighet och avsky, säger Andrén. 

Är det inte svårt att sympatisera med huvudkaraktären Patrick Bateman?

– Nej, inte sett till hur han festade, hur han tränade och hur han klädde sig. Så man lurades in med de här ytliga värdena och sedan… får man se under huven hur sjukt det är, säger Andrén. 

Erik Andrén var 19 år gammal när han fick Bret Easton Ellis mästerverk i nävarna och han berättar hur han plötsligt inte kunde släppa läsningen. Men vad var det som gjorde den så fängslande? Grillskabladet ber honom summera det hela i några få meningar. 

– Nu blir det klickvänligt här… men det blir… fest… sex… våld… snabba pengar… långa luncher och lite arbete , säger han och skrattar. 

Sedan dess har det blivit väldigt många fler böcker. Nu för tiden försöker den bokslukande 40-åringen från Västervik viga en helt ledig dag åt att sluka skönlitteratur. 

– Tisdagarna gör att jag kan läsa ungefär en och en halv bok i månaden, säger han. 

Allt började alltså med en blodtörstande psykopat, men varför har det utvecklats till en läsvana som Erik Andrén känner gör honom gott? 

– Det beror på att jag mår bra av det. Det gör att jag får gå in i en värld där jag är helt ostörd och som jag har skapat själv… under flera timmar. Det finns inget annat sätt att uppnå det på, säger Andrén. 

Tror du att du hade arbetat som svensklärare om det inte varit för “American Psycho”? 

– Nej… nä, coolt, men nej, jag tror fan inte det alltså. 

Erik Löfgren

Head Writer, Grillskabladet