Som vi vet så har frihandeln haft stor påverkan på världen som vi lever i nu. Allt ifrån att den globala ekonomin har stigit i en snabb hastighet de senaste 200 åren till att fattigdomen har minskat drastiskt då alla länder har fått möjligheten att bidra med sina varor till den globala marknaden. Men nu börjar man inse att det finns nackdelar med frihandeln som många runt om i världen har börjat inse. Varför bör man reglera och inte vara naiv när det gäller frihandeln.

För det första kan vi se att världen har hamnat i en stor klimatkris. Detta beror på en rad olika faktorer, som exempelvis importen samt exporten av varor till och från andra länder. Detta orsakar utsläpp från de olika transportmedlen. Enligt rapporten ”Världshandel, utsläpp av växthusgaser och miljöskatter” genererar containerfartyg, som fraktar varor över nationsgränser, mellan 4-5% av världens växthusgasutsläpp och svarar för 30-35% av alla transporter relaterade växthusgasutsläpp.

För det andra har vi blivit beroende av importen av utländska varor för att supplementera vår egen industri. Detta gör ekonomin sårbar för störningar i den globala leveranskedjan, t.ex politiska spänningar, handelskrig och andra konflikter som den mellan Ukraina och Ryssland. Enligt artikeln “Kriget i Ukraina kan orsaka global matkris” (Omvärlden.se, 11 mars 2022) så står Ukraina och Ryssand för 30% av världens veteproduktion och 20% av den odlade majsen. Kriget har påverkat dels tillgången till dessa resurser men mer betydelsefullt priset av dem, när artikeln publicerades låg priset på ett ton vete på cirka 4600 kr jämfört med innan kriget (15 februari 2022) då priset var cirka 2740 kr.

Det går också att konstatera att frihandeln har lett till en slags kapplöpning för billig arbetskraft. För att minska produktionskostnaden på varor har allt mer företag valt att flytta sin produktion till länder där arbetare har lägre löner och mindre krav på arbetsvillkor. Inom dessa länder är det ständig konkurrens för att locka utländska importörer vilket oftast leder till försämrade löner och dåliga arbetsvillkor. Detta är framförallt sant för textil- och klädindustrin. Enligt en briefing som heter “Workers’ conditions in the textile and clothing sector: just an Asian affair?” (europarl.europa.eu, augusti 2014) så kommer 58.4% världens textiler och kläder från asien. Enligt briefingen så arbetar vissa under “slavliknande förhållanden” samtidigt som katastrofer på arbetsplatserna händer ofta.

Avslutningsvis så kan vi se en negativ påverkan i klimatet som består till stor del av export- och import-marknaden från alla världens länder. Vidare kan vi konstatera att människors beroende av produkter som är importerade från andra länder kan ha negativa följder då till exempel kriget mellan Ryssland och Ukraina har skapat en global matkris som har fått följder av inflation med mer.

Noa, Fatima, Neo, elever i EKO21