Under onsdagen samlades världsledare för att försöka nå nya överenskommelser på klimatområdet.

Resultatet? Ett fiasko. Inte en enda internationell överenskommelse kunde nås, trots det alarmerande läget för världens klimat, och såväl USA, EU och Ryssland fick se sina resolutioner nedröstade.

– En för snabb omställning kan skada länder som är beroende av fossila bränslen, sade Rysslands delegat Erik Nilsson från talarstolen.

Det lät väldigt ambitiöst från de flesta håll under de olika ländernas öppningstal under förmiddagen. Nation efter nation bedyrade hur allvarligt läget var för världens klimat när de fick tillfälle att adressera FN-klimattoppmötet från talarstolen. Detta efter att såväl svenska FN-förbundet som aktivistgruppen Rebellmammorna innan dess hållit vädjande tal till delegaterna om att ta sitt ansvar och nå överenskommelser för klimatets och framtidens skull.

Men på eftermiddagen, när tre resolutioner från församlingen valts ut för att gå till debatt och omröstning, så var det slut på progressiv kraft i församlingen.

EU, som bland annat representerar Sverige och övriga EU-länder under klimattoppmöten, förde fram en progressiv resolution om att införa en global klimatfond för utveckling av klimatsmart teknik. Detta skulle, enligt EU-delegaten Nellie Valentin, både ”kunna främja ekonomisk tillväxt samtidigt som vi stoppar klimatförändringarna”.

Gehöret för resolutionen? Klent. Japans representanter Divine N’Dombele och Franczel Santiago var förvisso uppe och talade för resolutionen.

– Vi i Japan har mycket stor tilltro till ny teknik, sade N’Dombele.

Även Storbritanniens representant Viktor Sintorn stöttade EU:s resolution från talarstolen.

– Det här skulle få våra länder att samarbeta för att skydda vår planet och framtiden, sade han.

Alla var dock inte lika lyriska. Sydafrika, en del av den ofta motsträviga BRICS-gruppen, motsatte sig EU:s resolutions skrivning om att alla länder skulle bidra med en procentuell del av sin BNP.

– Vi tycker att alla länder ska hjälpa till, men det är inte rättvist med samma procentuella nivå, sade Klara Mattsson, delegat från Sydafrika och fick medhåll från sin kollega Emilia Videskog:

– Fattiga länder kan komma att behöva släppa ut mer för att komma ikapp ekonomiskt, sade hon.

När det var dags för omröstning satt nog många européer som på nålar för att få se ifall världen skulle kunna enas om en progressiv global klimatfond för nya investeringar. Men det blev alltså ett nederlag för EU och den klimatvänliga politiken, då resolutionen föll med röstsiffrorna 5-7.

Även den resolution som USA lade fram skulle falla – och det utan minsta tvekan. USA:s utsände Amir Salehi hade fått stöd från Brasilien och Indien för en resolution som både hade stora ambitioner för utsläppsminskningar (50-procentiga minskningar till 2030) och stoppad skövling av regnskogen, men gensvaret från övriga församlingen var överraskande svalt.

– Det här är naivt och önsketänkande, sade Japans delegat Divine N’Dombele om de höga ambitionerna.

– Det riskerar att bli orealistiskt för många länder, dundrade Rysslands representant Anthon Hjort.

När voteringen var färdig stod det klart att bara tre länder röstade för resolutionen och hela sju emot, och det som klimatrörelsen kommer minnas är den förvirring som uppstod mellan presidiet och USA:s delegat Amir Salehi då han skulle försöka lämna tillbaka ordet till ordföranden på ett formellt sätt.

Den resolution som till sist var närmast att gå igenom var överraskande nog Rysslands. Landet, som befinner sig i ett anfallskrig mot Ukraina och brukar betraktas som en bromskloss i klimatfrågor, lyckades hitta stöd för något mindre ambitiös och tvingande resolution om att ”varje land ska ha rätt att själva bestämma sin takt i energiomställningen utifrån sina nationella förutsättningar”.

– Det här är realistiskt och rättvist. En för snabb omställning kan skada länder som är beroende av fossila bränslen, sade ryske Erik Nilsson.

Ryssland fann stöd hos jätten Kina, som under klimatkonferensen hade en mycket tillbakadragen position, och hos länder som Australien och Sydafrika, som inte vill skynda för fort fram på klimatområdet.

– Vi behöver hitta en balans med ekonomisk tillväxt, sade Sydafrikas representant Emilia Videskog.

Flera länder ifrågasatte dock hur Ryssland, som har stora problem med sin demokrati och landets korruptionsnivåer, och andra icke-demokratier som Kina skulle kunna leva upp till det som resolutionen lovade, vad gällde bildandet av en klimatfond. Bland annat lyfte EU:s delegat Jonathan Winblad Pino problemen med att låta ett så klimatovänligt och fossilberoende land som Ryssland ta täten i klimatarbetet, samtidigt som de ifrågasatte löftena om den ”nya teknik” som resolutionen betonade.

Under den öppna debatten pressades de ryska delegaterna sedan hårt av Indiens utsände Sebastian Pååg och innan krutröken lagt sig över debatten så hade ordföranden varit tvungen att dela ut inte mindre än två varningar och tvingat delegaten Anthon Hjort till en officiell ursäkt.

– Det här var inte en stolt stund för det internationella diplomatiska arbetet. Det skreks, bröts mot formalian och vid ett tillfälle ska den ryske delegaten ha pekat finger åt en annan delegat, säger FN:s sändebud Erik Löfgren som övervakade klimattoppmötet.

Resolutionen från Ryssland föll till slut med 5-7 och innebar att inte en enda resolution från FN-toppmötet kunde röstas igenom.