Svenskläraren Erik Löfgren begärde in nya ungdomsspråkliga uttryck från sina elever i kursen Svenska 1 på Grillska Gymnasiet i hopp om att lära sig det nya språket.
Men insamlingen slutade med besvikelse – då Löfgren fick in flera ord som han känt till i decennier.
– Det gör mig nästan irriterad att dagens ungdomar inte tror att en 33-åring vet vad ”guzz” betyder, säger svenskläraren upprört till Grillskabladet.
Det var under senhöstens moment om olika sociolekter och dialekter inom det svenska språket som svenskläraren Erik Löfgren försökte få ungdomarna i klassen RL23A på Grillska Gymnasiet Kungsholmen att öppna upp om vilka nya ord som tillkommit i den yngre generationens språkbruk.
Löfgren har under alla sina år försökt få inblick i hur ungdomsspråket hela tiden utvecklas och tar nya steg, och under motsvarande moment förra året – då han kikade in bakom språkkulisserna hos klassen RL22B – lärde han sig en hel del.
– Då fick jag bland annat lära mig vad en ”gähda” är för något och varför vissa personer kan anses vara en ”NPC”, berättar han för Grillskabladet.
Förväntningarna var därför stora på årets nyordslista, men när han tittade igenom inlämningarna från de olika eleverna blev han inte bara besviken – utan närmast upprörd.
– Det var en massa ord som varit kända i decennier, i princip. Jag menar: bara om man levt under en sten under de senaste tio åren kan man ha undgått att förstå vad en ”guzz” är för något. Någon elev skrev också dit ”yalla” som ett ord att hålla koll på för oss gamlingar. Då underskattar man en 33-åring på ett närmast upprörande sätt, säger Löfgren upprört.
Hade du förväntat dig mer?
– Ja, man har höga förväntningar när det gäller nyspråket i den här snabbfotade TikTok-generationen. Att då få ett ”banga” i nyllet, som om man vore hundra år gammal, gör en besviken. Hur gammal tror de att jag är? Att jag inte lärt mig ett nytt ord på flera decennier?
Tror du inte att det kan bero på att dagens ungdomar kan vilja skydda sitt språk från infiltrering från äldre individer?
– Jo, så kan det förstås vara. Man är ju inte en del i den sociala sammansättningen, vilket gör att de kanske inte vill avslöja alla nya ord.
Men allt var inte besvikelser. Trots att listan från RL23A innehöll många gamla nyord, som i vissa fall hade väldigt många år på nacken, så lärde han sig en hel del nytt sedan fjolårets insamling av nya ord. Löfgren lyfter fram ett adjektiv som ”rälig”, som genom historien betytt ”äcklig” på skånsk dialekt, men som bland ungdomar nu verkar betyda ”jobbig”, ”skämmig” eller ”obehaglig”. Det verkar också, enligt flera av varandra oberoende källor, kunna förkortas till ”räl”.
– Det är intressant. I övrigt har vi förstås några nya låneord från arabiskan och andra språk, men något jag tyckt mig höra allt mer bland eleverna är uttrycket ”cap”, vilket verkar kunna sägas varje gång någon uttrycker något som inte är riktigt sant. Jag har inte fått klart för mig huruvida det ska böjas, men jag har fått för mig att det kan användas både som ett substantiv, att en ”cap” är en lögnare, och som adjektiv, att någon ”cap”:ar när de ljuger.
Hur gammal känner du dig när eleverna berättar om hur de pratar?
– Vanligtvis väldigt gammal, och kanske extra gammal i år när de trodde att jag var för gammal för att kunna begrepp som ”guzz” och ”yalla”. Någon skrev ”lana” och förklarade att det innebar att spela spel. Det är nästan sårande för en som vuxit upp på 2000-talet.
FAKTA: Ungdomarnas ordlista (2023)
Cap: Att ljuga eller att vara en lögnare.
Säh: Snygg.
Kelb: Hund.
Garga: Negativt om utseende (ofta hos gammal person).
Kattig: Snygg.
Ächo: Bra.
Bagga: Skitsamma.
Läh i läh: Vad i helvete?
Naccas: Idiot.
Kanin: Miljon.
Bunda: Rumpa.
Cok: Prefix som fungerar som ”jätte-”.
Räl / räligt: Skämmigt, obehagligt, jobbigt.
Nagga: Äta.
Mucho: Snus.
Benät: Tjej.
Grisch: Stekare.
Akhi: Broder.
Bajta: Härma.